Tiden går fort när man har roligt,,

Nu var det dags att ta farväl till tjejerna. Den här resan har gett oss kunskaper och upplevelser. Det har väckt våra känslor genom att veta vad dem egentligen har gått igenom. Liene, Eneri & Cyntia är verkligen jätte starka unga tjejer. Vi beundrar deras styrka och mod. Det kändes tråkigt att åka tillbaka till Sverige nu när man har lärt känna tjejerna. Men vi hoppas att vår tid med dem räckte.

Vi vaknade tidigt på morgonen, eftersom tåget skulle åka kl 09.29 och vi ville tillbringa vår sista tid med tjejerna. Det var svårt för oss tre att komma upp ur sängen, dagen började med att vi städade rummet. Vi bäddade våra sängar och fixade allt i ordning. Sedan fixade vi oss i ordning och packade ner sakerna i väskan. Tiden rann iväg och vi hade bråttom till tågstationen,det var ont om tid så vi hoppade över frukosten för att hinna med tåget. Det kändes såtråkigt att lämna mödrahemmet, de två nätterna fick oss att känna som att vi tillhörde i familjen. Vi passade på att umgås med tjejerna och barnen de sista timmarna. vi gosade med Matteo och Daniel en sista gång. Vi fick även skriva i en bok där man skulle lämna "spår" efter oss, det var många som hade skrivet i boken från Sverige. Innan vi gick så kramade vi husmor och Cyntia och vi alla tog farväl. Lieni och Eneri promenade med oss ner till tåg stationen.. Vi fick vänta en liten stund tills tåget skulle komma. Vi passade på att tacka tjejerna och önskade dem all lycka i framtiden och att vi ska hålla kontakten via internet.

När tåget kom så fanns det inget mer att än ta farväl...

Utsikten från vårt fönster..

Utsikten från vårt fönster

          

Bäddning på gång..            

             

 Tåg tabellen.

                

Det vi skrev i boken.

                     

Tack för allting, Vi kommer sakna er!